Vad vi gör
Vad vi gör
Vi ger unga nya möjligheter att skapa en framtid som inte styrs av det förflutna, genom att upptäcka och bryta destruktiva mönster, istället för upprepa misstag. Vi genomför även kurser för volontärer och yrkesverksamma som arbetar med unga, och utvecklar samarbetet med partners och givare. Den svenska modellen bygger på engagemang från alla goda krafter i vårt samhälle.
Varför gör vi det?
YARs idé bygger på att tänka annorlunda och att inkludera alla goda krafter på ett strukturerat sätt. Deltagandet visar positiva effekter inte bara för ungdomarna som deltar, utan även för professionella som arbetar med unga, för volontärer som engagerar sig och för samhället i stort. Ungdomarna får ökad självmedvetenhet och förmågan att ta fler självständiga beslut och livsval. YAR är en internationell och välbeprövad modell som verkligen inkluderar alla på ett unikt sätt. "Ett kraftfullt win-win-win-koncept" skriver prof. Dr. Peggy de Prins, Antwerp Management School, i sin studie från 2020.
Hur fungerar det?
Den viktigaste faktorn för utvecklingen av den svenska YAR-modellen är volontärerna. Vi har ett nära samarbete med ledare från England och planerar ett närmare samarbete med ledare från Belgien som har flera års erfarenheter av YAR. Vi utvecklar kurser och söker samarbete med företag, kommuner och civilsamhället.
Kurserna leds av välutbildade ledare och coacher och ett väl förberett team av volontärer stöttar ungdomarna att hantera sina utmaningar och känslor i en miljö av tillit och trygghet. De unga deltagarna väljer områden i sina liv som de vill förändra och får stöd av personliga coacher. Volontärerna har en helt avgörande roll i genomförandet och under uppföljningen. Överenskommelser och tydlig kommunikation är en röd tråd under hela perioden som YAR genomförs. En av grundpelarna är integritet, att vara ansvarig för vad vi säger och gör, och insikten av vilken inverkan det har på oss själva och vår omgivning.
Kommentarer från deltagare
"Jag har blivit mognare.. gladare. Behöver inte längre vara orolig.. jag har rent mjöl i påsen. ...Lever inte för andra, är inte längre beroende av min pojkvän. .. YAR har varit som en tycka-om-mig-själv-kurs för mig." Ur Stig-Arne Berglunds studie, Umeå Universitet.
"Det var ofattbart. Hur kunde en person, som inte kände mig, frivilligt ställa upp för att stötta mig under ett helt år? Mitt självförtroende var väldigt lågt och jag tyckte att det över huvudtaget var otroligt att så många vuxna brydde sig om oss." Ur Tidningen VI. Lotta, 19 år.
"Jag har utvecklats mest på det personliga planet. Än fast jag är ung har jag klarat det här med lägenhet och att kunna säga nej till en del av polarna. Jag kan styra mitt liv idag, trots att jag är själv. Sen fick jag igång skolan, har idag ingen frånvaro och kommer att gå ut med bra betyg." Ur Stig-Arne Berglunds studie. Umeå Universitet.
.. från stödpersoner
"Jag ville engagera mig på något sätt. Även fast jag jobbar inom banken har jag alltid tyckt om att arbeta med barn och ungdomar, jag har en förskollärarutbildning i botten. Jag önskar att alla någon gång får ett sånt här tillfälle! Min syn på ungdomar har förändrats, nu har jag mer förståelse för dem." Ulrika, stödperson, banktjänsteman, Nordea.
"Vi har nu ett mer coachande förhållningssätt. Varje dag har jag kunnat omsätta mina insikter i mitt arbete. Nu är jag mer medveten om mina tankar när jag lyssnar på andra. Jag har märkt att det faktiskt finns olika sätt att lyssna på. Nu kan jag vara mer närvarande och det märks! Den träning jag själv fått som stödperson har jag nytta av överallt. På jobbet, på hög-skolan och hemma." Malin, stödperson, studerar till lärare
"Jag har arbetat med ungdomar i 20 år, men det är bra att slipa på sina redskap. Vi fick reflektera över oss själva och "den inre konversationen" som det kallas. Vi har ju alla mer eller mindre förutfattade meningar om andra människor vilket gör att vi ibland är mindre närvarande i samtalet. Jag kände igen en del, men sättet att göra det på var nytt." Mats-Ola, stödperson. Lärare.
..och från socialtjänsten och forskare.
"De får hela tiden träna och utvecklas till att se vad som fungerar för dem själva. Det bygger mycket på stora mål och mindre delmål. Beröm och uppmuntran av varje enskilt åstadkommande från stödpersoner och andra är också en viktig del. Det har visat sig att små förändringar ofta genererar nya större. "Ur Socionomen, Lena Bergens, socionom och samordnare.
"Så mycket kan sägas att det verkar som om de flesta har nått sina mål eller i alla fall delmål. Helt klart är stödpersonerna har varit en viktig del av programmet." Päivi Turunen, Dalarnas Forskningsråd (numer Högskolan Dalarna.)
"Från socialsekreterarna kom så småningom frågan hur man skulle stödja programmet. Vi inser att det inte fungerar att kategorisera ungdomar efter vilka problem de har utan att detta är ett program för de som vill ha en förändring. Det här är inte någon behandling." Ur Socionomen, Åsa Danielsson, enhetschef.
Studier och artiklar
Vändpunkter och förändringsprocesser: En treårig uppföljning av ungdomar från YAR i Borlänge. Stig-Arne Berglund, Umeå Universitet, 2007.
Beskrivning och utvärdering av första året med ungdomar i Borlänge. Arbetsrapport, 2002, Päivi Turunen, Dalarnas Forskningsråd.
Ungdomar i YAR: Livssituation, förändring och resultat : Slutrapport om Youth at Risk i Borlänge 2000-2002, Päivi Turunen, Dalarnas forskningsråd.
Artikel i Socionomen: Intervjuer med socialchefen och skolans personal, från deltagare, övriga professionella och volontärer.
Artikel i Tidningen VI: Om det första programmet i Borlänge om ungdomar som vill ha en förändring i sin livssituation. Hur har det gått för dem?
För dig som vill fördjupa dig i begreppet integritet i det här sammanhanget, kan du läsa Michael C. Jensen´s artikel i Social Science Research Network. "Integrity is a matter of a person's word nothing more and nothing less. Michael Jensen explains."
"En av hans kompisar blev ihjälskjuten under nyårsnatten. En annan, en 15-årig kille, blev allvarligt skottskadad för bara några månader sedan. ... känns meningslöst, för nu har han bestämt sig. Han ska lägga av.." DN:s sökruta: "Youth at Risk"
"- Ofta går traditionell vård av missbruk ut på att någon säger åt den drabbade hur han ska förändra sitt liv. Här är det ungdomarna själva som får säga vad de vill uppnå för mål med sina liv". DN:s sökruta: "Youth at Risk".
Del 1. Filmen ger oss en inblick när deltagarna kommer till själva kursveckan. Deltagarna är unga, socialt utsatta, gravida kvinnor. Självdestruktivitet och droger har varit en del av vardagen (7:00.)
Del 2 visar fler känslosamma moment i dialogen. Processen pågår under flera månader med professionell ledning och utbildade stödpersoner. (6:39)
Diamond, 20 år, berättar om sin livssituation och om sin förändring. Kommentarer av Claudette C'Faison, Executive Director of NY Youth At Risk m.fl. (7:32)
Colorado Youth empowers teenage students to make life choices that positively impact their future through community-based mentoring and intensive training. Colorado Youth at Risk aims to reduce the number of high school drop-outs, match students with an adult mentor and provide students with a sense of the future and their place in that future. (7:56)
Boka en introduktion för er organisation
Du får en inblick i hur det fungerar, ett smakprov på vad de unga deltagarna möter och hur man kan komma igång. Vi vänder oss till beslutsfattare i din kommun, till exempel genom representanter inom det lokala trygghetsrådet och till aktörer i näringslivet, YAR är ett gemensamt ställningstagande. Volontärer rekryteras, skapar team och väljer sina roller. Fyll i dina uppgifter, eller ring 076-810 10 01.