Vad vi gör
Vad vi gör
Vi inkluderar samhällets alla resurser och bjuder in volontärer och yrkesmänniskor att engagera sig för en positiv förändring. Målgruppen är unga med psykisk ohälsa, låg studiemotivation, konfliktfyllda miljöer, upplever utanförskap eller av andra skäl saknar förtroende till vuxna eller samhället. YAR har genomförts i länder som bland andra USA, Nya Zeeland, Australien, England, Irland, Skottland, Nederländerna, Belgien, Sverige.
Varför gör vi det?
Vi inser att vi behöver tänka nytt om vi på allvar vill skapa socialt trygga livsmiljöer som stärker ungdomar att utvecklas och må bra. YAR är ett internationellt och välbeprövat koncept med tydliga resultat. Det YAR levererar gör inte bara skillnad för ungdomarna, utan har en positiv inverkan på coacher, mentorer och andra volontärer. Dessutom får de organisationer som bistår med volontärer utveckling för sin personal. "Ett kraftfullt win-win-win-koncept" skriver prof. Dr. Peggy de Prins, Antwerp Management School, i sin studie från 2020. Finns översatt till svenska om du vill läsa den.
Hur fungerar det?
Vi inkluderar företag, organisationer, kommuner och civilsamhället. Volontärer engageras i olika roller och team. Människor med lokalkännedom och förtroende bland de unga som väljer att delta är speciellt viktiga. Genomförandet leds av välutbildade ledare och coacher. Ett väl förberett team av volontärer stöttar ungdomarna att hantera sina utmaningar och känslor i en miljö av tillit och trygghet. Deltagarna väljer områden i sina liv som de vill förändra och får stöd av team och mentorer. Volontärerna spelar en viktig roll och får kontinuerlig utbildning, träning och stöd. Överenskommelser och tydlig kommunikation är en röd tråd under hela perioden. En av grundpelarna är integritet, att vi kommer till insikt om att vi väljer vad vi säger och gör. Vi kan med andra ord välja att vara ansvariga. Inte att blanda ihop med moral eller etik. För dig som vill fördjupa dig i begreppet integritet i det här sammanhanget, kan du läsa Michael C. Jensen´s artikel i Social Science Research Network, längre ner på sidan.
Kommentarer från deltagare efter en YAR-period
"Jag har blivit mognare.. gladare. Behöver inte längre vara orolig.. jag har rent mjöl i påsen. ...Lever inte för andra, är inte längre beroende av min pojkvän. .. YAR har varit som en tycka-om-mig-själv-kurs för mig." Ur Stig-Arne Berglunds studie, Umeå Universitet.
"Det var ofattbart. Hur kunde en person, som inte kände mig, frivilligt ställa upp för att stötta mig under ett helt år? Mitt självförtroende var väldigt lågt och jag tyckte att det över huvudtaget var otroligt att så många vuxna brydde sig om oss." Ur Tidningen VI. Lotta, 19 år.
"Jag har utvecklats mest på det personliga planet. Än fast jag är ung har jag klarat det här med lägenhet och att kunna säga nej till en del av polarna. Jag kan styra mitt liv idag, trots att jag är själv. Sen fick jag igång skolan, har idag ingen frånvaro och kommer att gå ut med bra betyg." Ur Stig-Arne Berglunds studie. Umeå Universitet.
.. kommentarer från stödpersoner..
"Jag ville engagera mig på något sätt. Även fast jag jobbar inom banken har jag alltid tyckt om att arbeta med barn och ungdomar, jag har en förskollärarutbildning i botten. Jag önskar att alla någon gång får ett sånt här tillfälle! Min syn på ungdomar har förändrats, nu har jag mer förståelse för dem." Ulrika, stödperson, banktjänsteman, Nordea.
"Vi har nu ett mer coachande förhållningssätt. Varje dag har jag kunnat omsätta mina insikter i mitt arbete. Nu är jag mer medveten om mina tankar när jag lyssnar på andra. Jag har märkt att det faktiskt finns olika sätt att lyssna på. Nu kan jag vara mer närvarande och det märks! Den träning jag själv fått som stödperson har jag nytta av överallt. På jobbet, på hög-skolan och hemma." Malin, stödperson, studerar till lärare
"Jag har arbetat med ungdomar i 20 år, men det är bra att slipa på sina redskap. Vi fick reflektera över oss själva och "den inre konversationen" som det kallas. Vi har ju alla mer eller mindre förutfattade meningar om andra människor vilket gör att vi ibland är mindre närvarande i samtalet. Jag kände igen en del, men sättet att göra det på var nytt." Mats-Ola, stödperson. Lärare.
..och från socialtjänsten och forskare.
"De får hela tiden träna och utvecklas till att se vad som fungerar för dem själva. Det bygger mycket på stora mål och mindre delmål. Beröm och uppmuntran av varje enskilt åstadkommande från stödpersoner och andra är också en viktig del. Det har visat sig att små förändringar ofta genererar nya större. "Ur Socionomen, Lena Bergens, socionom och samordnare.
"Så mycket kan sägas att det verkar som om de flesta har nått sina mål eller i alla fall delmål. Helt klart är stödpersonerna har varit en viktig del av programmet." Päivi Turunen, Dalarnas Forskningsråd (numer Högskolan Dalarna.)
"Från socialsekreterarna kom så småningom frågan hur man skulle stödja programmet. Vi inser att det inte fungerar att kategorisera ungdomar efter vilka problem de har utan att detta är ett program för de som vill ha en förändring. Det här är inte någon behandling." Ur Socionomen, Åsa Danielsson, enhetschef.
Studier och artiklar
Vändpunkter och förändringsprocesser: En treårig uppföljning av ungdomar från YAR i Borlänge. Stig-Arne Berglund, Umeå Universitet, 2007.
Ungdomar i YAR: Livssituation, förändring och resultat : Slutrapport om Youth at Risk i Borlänge 2000-2002, Päivi Turunen, Dalarnas forskningsråd.
Beskrivning och utvärdering av första året med ungdomar i Borlänge. Arbetsrapport, 2002, Päivi Turunen, Dalarnas Forskningsråd.
Artikel i Socionomen: Intervjuer med socialchefen och skolans personal, från deltagare, övriga professionella och volontärer.
Artikel i Tidningen VI: Om det första programmet i Borlänge om ungdomar som vill ha en förändring i sin livssituation. Hur har det gått för dem?
För dig som vill fördjupa dig i begreppet integritet i det här sammanhanget, kan du läsa Michael C. Jensen´s artikel i Social Science Research Network. "Integrity is a matter of a person's word nothing more and nothing less. Michael Jensen explains."
"- Ofta går traditionell vård av missbruk ut på att någon säger åt den drabbade hur han ska förändra sitt liv. Här är det ungdomarna själva som får säga vad de vill uppnå för mål med sina liv". DN:s sökruta: "Youth at Risk".
"En av hans kompisar blev ihjälskjuten under nyårsnatten. En annan, en 15-årig kille, blev allvarligt skottskadad för bara några månader sedan. ... känns meningslöst, för nu har han bestämt sig. Han ska lägga av.." DN:s sökruta: "Youth at Risk"
Del 1. Filmen ger oss en inblick när deltagarna kommer till själva kursveckan. Deltagarna är unga, socialt utsatta, gravida kvinnor. Självdestruktivitet och droger har varit en del av vardagen (7:00.)
Del 2 visar fler känslosamma moment i dialogen. Processen pågår under flera månader med professionell ledning och utbildade stödpersoner. (6:39)
Diamond, 20 år, berättar om sin livssituation och om sin förändring. Kommentarer av Claudette C'Faison, Executive Director of NY Youth At Risk m.fl. (7:32)
Colorado Youth empowers teenage students to make life choices that positively impact their future through community-based mentoring and intensive training. Colorado Youth at Risk aims to reduce the number of high school drop-outs, match students with an adult mentor and provide students with a sense of the future and their place in that future. (7:56)
Välj en introduktion
Du får en inblick i hur det fungerar, ett smakprov på vad de unga deltagarna möter och hur man kan komma igång. Vi vänder oss till beslutsfattare i din kommun, till exempel genom representanter inom det lokala trygghetsrådet och till aktörer i näringslivet, YAR är ett gemensamt ställningstagande. Volontärer rekryteras, skapar team och väljer sina roller. Fyll i dina uppgifter, så kontaktar vi dig.